Globaliseringens konsekvenser

Globaliseringens konsekvenser kan indelas på följande sätt:
• Ekonomisk/Politisk interdependens

Multinationella företag har relationer mellan varandra och i ett globaliseringsperpektiv ofta de är bottom staternas kontroll: de påverkar varandras ekonomier och politiksfrågor. Den politiska miljön i de mindre demokratiska länderna förbättras då påtryck från de demokratiska länderna tvingar dem till att tänka på människors rättigheter, som tex Kina, som har blivit en stor ekonomisk makt de senasta åren och det kan debatteras om hur mycket Kina skall styra västländernas val. Vi har sett hur mycket ett fenomen som 11 september kan ha för effekt över hela världen. De flesta flygfirmor, till exempel, har skaffat ett gemensamt säkerhetssystem för att kämpa mot flygsterrorism trots att USA var det land som utsatts för terroristattacker.

• Kulturell homogenisering

Det är en etnisk, kulturell och religös process i olika delar av världen. Några språk försvinner sakta som minoritetsspråken i och med att engelskan blivit ett världsspråk. De stora religionerna tar över och går över gränserna. Alla kan dessutom snart äta på McDonald´s- restauranger och det är möjligt att köpa samma varor överallt.

• Miljöns hälsa.

Det största problemet är miljön. En effekt av globaliseringen är att företag har lätt att lägga sin produktion på de platser på jordklotet där det är mest ekonomiskt lönsamt att producera just den produkten. Många västerländska företagare har insett detta och öppnar fabriker i Kina, eller gör stora inköp från underleverantörer i Indien, Sri Lanka eller Bangladesh. För fattiga länder innebär utvecklingen ett ekonomiskt lyft. Men det kan lösas genom att istället för att flyga (vilket är den största miljöboven, tänk på det när du ska på semester) så kan man ta tåget eller båten. En svensk som åker till Thailand gör av med lika mycket energi som en bilist gör under ett år i Sverige. Att bygga fler järnvägar minskar föroreningarna i luften som lastbilarna till stor del står för. Bilarna skulle kunna drivas av metangas, som kommer ifrån gödselstackar, reningsverk, komposter, alltså av nästan all förmultningsprosess. Att köpa lokalt odlade varor minskar transportsträckor och därmed farliga utsläpp.De fattiga länderna har små möjligheter att påverka världspolitiken. De är utsatta för multinationella och transnationella företags affärer. Kina är ett bra exempel: landets stora befolkning är en stor potentiell konsument för företag av olika typer. Om alla människor i Kina skulle köpa bilar skulle det varken finnas plats eller luft kvar. De rika länderna utsätts för hög arbetslöshet på grund av att fabriker öppnas i lågkostnadsländerna. Det är en paradox, därför att man skapar arbeten i tredje världen samtidigt som man skär ner på jobben i hemlandet. I och med detta ökar man välfärden för de fattiga länderna, men de har inte samma villkor eller skyddsnät som vi har: de har längre arbetsdagar, oftast inga rättigheter och accepterar man inte den låga lönen blir man snabbt ersatt av en annan. Egentligen tjänar de inte på detta, eftersom de har låga löner som gör att de knappt överlever och man kan se på det som en ny form av slaveri. De rika ländernas ”fattiga” befolkning tjänar på detta eftersom vi köper i princip samma kläder på stora kedjor istället för i små märkesaffärer. Idag kan tex många köpa datorer, tv-apparater, scootrar etc, någonting som var nästintill omöjligt för tio år sedan då de kostade jättemycket.De mest uppenbara positiva effekterna av globaliseringen är:Världen har blivit mindre på grund av kommunikation, transporter av olika slag. Ett större samarbete mellan länder vad gäller den globala miljön. Ökad kunskap och öppenhet mellan olika kulturer. Vi får uppleva saker som vi annars aldrig kanske hade sett/hört eller smakat.

En ljusnande framtid, eller – en okänd mardröm - några fakta.

1) Globaliseringen är människans verk. Jag läser om den amerikanske prästen John Goodman som reser till Malaysia och öppnar ett barnhem handikappade gatubarn. Hela projektet finansieras av ett par multinationella företag, Goodman säger att vad han gör är karaktäristiskt för samtiden, globaliseringen knyter samman kontinenter, städer och människor, de multinationella företagen är broar för mänsklig verksamhet över gränserna.

2) I södra Malaysia har det multinationella företaget NIKE en underleverantör, i fabriken arbetar tioåriga flickor fjorton timmar om dagen, sju dagar i veckan för en summa pengar som räcker till två deciliter ris om dagen. Flickorna syr skor som skall bäras av vinnare i basket tävlingar och tennistävlingar. Prissumman i Wimbledon var förra året 3 miljoner dollar, jag vet inte hur många deciliter ris det räcker till men jag antar att segraren med de sponsrade Nike-skorna kan äta sig mätt och att han kan variera sin kost.

• Reflektion

"Konstitutionen om en hel världs ekonomi". Detta var den huvudsakliga punkten som USAs departement, WTO och multinationella företag debatterade om utan att den amerikanska regeringen visste någonting. I december 1997 ansåg den franska Minister Jack Lang att han absolut inte hade någon aning om ärendet. Framförallt hade han ingen idé om vem som var involverad i frågan. Denna process, kallad Globalisering, bör man ha vetskap om och inse dess verkliga betydelse: den ekonomiska världsmakten organiserar sig för att slippa de demokratiska engagemangen. Med andra ord kan man anse att de globala fenomenen är en hake på de demokratiska makterna och kontrollerna.

av Gianni Gorgoglione

källa: http://www.ur.se/Ung/Globalisering