Globaliseringens bakgrund
Det hela började på 1500-talet genom att européer och amerikaner lyckades få kontroll över handeln kring den Indiska oceanen. På den tiden var Europa en fattig del av världens utkant, samtidigt som den Indiska oceanen var ett stort område för världshandeln. Handeln var fredlig och de kineser, indier och araber som förhandlade höll sams. Det som var intressant för européerna var varor som kryddor, siden och porslin, men de var så fattiga att det var missgynnande att förhandla med dem. De hade heller inget som intresserade asiaterna. En stor förändring skedde när Christopher Columbus upptäckte Amerika 1492. Hans efterföljare blev förmögna när de fann guld och silver, och helt plötsligt kunde européerna börja handla med Kina, där priset på silver var högt. På 1600-talet blev Nord- och Sydamerika viktigt för européerna, stora sockerplantager anlades, och på 1700- och 1800-talet anlades bomullsplantager. England kontrollerade de stora haven, på grund av slavhandeln. När industrialiseringen tog fart i England kunde landet börja massproducera produkter och Europa fick stor ekonomisk makt. Sedan dess har världshandeln ökat, men först i slutet av 1980-talet började de rika länderna använda själva begreppet ”globalisering”. Det var då många länder genomförde valutaavregleringar (d.v.s. tog bort begränsning för att föra kapital över gränser). Det blev nu mycket enklare att flytta stora summor pengar mellan olika länder. (1)
Imperialism
Förr i tiden var det vanligt att staten fungerade som både regering och företag. När kapitalismen växte fram upptäckte många länder att det gick bättre om staten bara skapar ramverken, t.ex. att fastställa monopol över de viktigaste resurserna och sen låter den privata sektorn utveckla handel. Man kan säga att gamla Sovjetunionens fall var på grund av att dessa regeringar försökte (utan att lyckas) göra både och. Det finns några akademiker som säger att globaliseringen faktiskt bara är en annan sorts stormakt som t.ex. Rom, Spanien, Storbritannien som härskade i stora delar av världen. Skillnaden är att nu för tiden är det USA och dess vänner som härskar med att sprida ”demokrati”, och skillnaden mellan USA och Rom är bara att nu är det inte nödvändigt att flytta slavarna från deras eget land. (2)
Vad är globalisering?Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra. Ordet global betyder något som gäller hela världen. När man talar om ekonomisk globalisering brukar man mena att handeln mellan länderna i världen ökat väldigt mycket. Det beror på olika orsaker, bland annat har många länder minskat tullar och tagit bort regler som tidigare hindrade handeln. En viktig del är också att man kan handla med aktier över hela världen. Stora företag bygger fabriker i många länder och satsar på forskning på flera olika platser. De säljer sina varor och tjänster till människor i hela världen. En del företag är till och med så stora att de har mer pengar och makt än enskilda länder. Det är inte bara stora multinationella företag som drar nytta av globaliseringen, utan små organisationer iu-länderna kan till exempel sälja sina produkter på Internet och det är också ett uttryck för globalisering. (3)
Vad är skillnaden mellan internationalisering och globalisering?
Det finns olika begrepp som beskriver hur kontakter mellan länder ökar. Vanligast är internationalisering. Med det menas att länder handlar med varandra och samarbetar inom exempel post och flygtrafik samt använder samma mått- och viktenheter. När man pratar om internationalisering utgår man alltså från de enskilda staternas beslut och intressen.Globalisering inriktas istället på att politiska, ekonomiska och kulturella processer alltmer sker över nationsgränser, utanför staternas kontroll. Företag och samhällen över hela världen knyts samman och därmed blir ömsesidigt beroende av varandra. (4)
Maktförflyttning i och med globaliseringen – från stat till företagFler företag går från att vara multinationella till att bli transnationella på grund av den ekonomiska globaliseringen. Multinationellt företag är en internationell koncern med verksamhet i flera länder. Framväxten av multinationella företag karakteriserar 1900-talets företagsutveckling och i Sverige har multinationella företag en stark position. Under 1980-talet skedde en stark ökning av de svenska företagens direktinvesteringar i utlandet. Under 1990-talet skedde ett trendbrott. Dels växte inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige kraftigt och kom för första gången att bli nästan lika omfattande som svenska direktinvesteringar i utlandet. Dels kom flera stora svenska multinationella företag att fusioneras med, eller köpas upp av, utländska företag. I samband därmed kom huvudkontoren att förläggas utanför Sverige och företagen formellt upphöra att vara svenska. Ibland används begreppet transnationalisering i stället för globalisering för att beskriva att politiska, ekonomiska och kulturella processer alltmer sker över nationsgränserna, utanför de enskilda staternas kontroll. Men framför allt tänker man nog på de transnationella företagens växande inflytande. Transnationella företag finns över hela världen och har större ekonomisk makt än många stater. I den ekonomiska globaliseringen är det rimligt att förvänta sig att många multinationella företag utvecklas till transnationella. Ett transnationellt företag är ett företag som inte längre är lojalt mot hemlandet. Även huvudkontoret flyttas till skattefördelaktiga länder. Transnationella företag kan ha mer makt och tillgångar än stater. Transnationella företag lyder inte under staters lagstiftning. De har därmed inte samma skyldigheter gällande miljö, skatter, arbetsrätt osv. Transnationella företag har på grund av detta fått skarp kritik av Attac, en organisation som är kritiska mot den ekonomiska globaliseringen. (5)
Attac och WTO
Attac är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation, man förespråkar inte våld och vill uppnå förändring med hjälp av fredliga medel. Organisationen bildades 1998 i Paris och har över 80 000 medlemmar i 38 länder. Attac kritiserar den ekonomiska globaliseringen på flera olika punkter. De vill återta makten från de transnationella företagen och ge tillbaka mer makt till staten. Attac vill hindra att mer makt går förlorad till marknaden. De är kritiska mot att kortsiktigt vinstintresse prioriteras framför mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet.Organisationen verkar för Tobinskatt eller liknande skatter. Skatten som man fick in skulle användas till att avskriva fattiga länders statsskuld, höja de människornas levnadsstandard och miljöskydd. Det var 1972 som James Tobin (en berömd ekonom och Nobelpristagare) föreslog en skatt på internationella valutatransaktioner. Detta för att kunna lägga band på den kortsiktiga spekulationen i utländska valutor och på så sätt stabilisera valutavärdet. Skattenivån skulle vara låg och ligga mellan 0,05 och 1,0 procent. 2004 avslog Europeiska Kommissionen förslaget.
WTO (World Trade Organization) är den enda globala organisationen som reglerar handel mellan länder. WTO:s regler är accepterade av flertalet länder och är på så sätt grunden för världshandeln. Reglerna bygger huvudsakligen på avtal som binder regeringarna till att upprätthålla en fri handel vilket underlättar konkurrensen i världen. WTO har tre huvuduppgifter: att arbeta för att internationell handel ska kunna ske så smidigt som möjligt och utan oönskade sidoeffekter. De ska också vara ett forum för den debatt och de förhandlingar som föregår ibland kontroversiella avtal. Den tredje uppgiften är att förebygga och lösa konflikter som lätt uppstår när det gäller internationellt handelssamarbete. (6)
Vem vinner på globaliseringen?
Vem är det egentligen som tjänar på globaliseringen? Är det bara de stora företagen som aldrig tycks sluta expandera? Eller är den lilla individen i Kina som lyfts ut ur total fattigdom in i arbete för att kunna leva på existensminimum en vinnare? Tjänar den västerländska konsumenten verkligen på att få billigare varor i den dagliga handeln, och vad är vi i så fall redo att betala för att kunna spara en extra slant? Att globaliseringen är ett fenomen som inte går att stoppa, råder det inga tvivel om. Globaliseringen är ju en naturlig del av den växande handeln och den snabbt och ständigt ökande konsumtionen. Genom att flytta produktionen till fattiga länder som erbjuder extremt billig arbetskraft så kan företagen tjäna mycket större pengar samtidigt som den slutgiltiga konsumenten får varor till en lägre pris än någonsin. Den stora vinnaren i den globala tillväxten är då företagen som bara växer och växer. De stora företagen expanderar hela tiden och blir tillslut starkare, rent ekonomiskt, än staten. Anledningen till detta är att regler och restriktioner gällande valutaflöden världen över har blivit lättare och öppnare. Det resulterar i att storföretagen kan frikopplas från staten och bli så kallade transnationella företag, och på så sätt kunna undvika att betala olika avgifter och skatter till ett speciellt land. Alla intjänade pengar går alltså ner i företagets ficka direkt. Detta menar många är farligt och kan komma att leda till att vi i framtiden får se en värld som är fri från nationalstater där företagen är de stora ekonomierna. (7)
Vem förlorar på globaliseringen?
I och med den ekonomiska globaliseringen blir nationalstaterna svagare och tappar makten över ekonomin till de transnationella företagen. Alltså kan man säga att u-länderna lyfts upp ur fattigdom av den framåtgående globaliseringen. Det kommer dock att ta tid innan arbetarnas levnadsstandard blir bättre. Anledningen till att produktionen i t.ex. Kina är så billig är ju för att arbetarnas löner är väldigt låga. I och med att det finns så många arbetslösa som är i desperat behov av arbete så tvingas de ta jobben trots usla arbetsförhållanden och låga löner. I framtiden när Kinas ekonomi har stärkts och vuxit till sig så kommer arbetarna förhoppningsvis tjäna bättre och få mer humana arbetstider genom kollektivavtal och fackliga organisationer. Många påstår att globaliseringen orsakar att klyftan mellan fattiga och rika ökar markant, medan andra menar på att antalet människor som lever under total fattigdom kommer minska genom att fattiga u-länder får fler människor i arbete. (8)
Frizoner
(Engelsk översättning – Special Economic Zone eller Free Economic Zone)
Alla företag vill minska kostnader och öka deras vinster maximalt. I och med globaliseringen har det blivit möjligt för etablerade företag att flytta produktion till fattiga utvecklingsländer för att banta ner kostnaderna för tillverkningen rejält.
Ofta bestämmer ett utvecklingsland att benämna en särskilt plats i landet där skatten är minskad och ger drivkrafter till företag att investera. Det är en utbyggning från begreppet om viktiga frihamnar runt världen som historiskt har haft låg eller ingen skatt på gods, t.ex. Hong Kong och Trieste.
Ett bra modernt exempel är Shenzhen i Kina som har växt otroligt fort de senaste 20 åren. Nästan alla utvecklingsländer som är benägna angående att deras ekonomi stabiliseras, har ekonomiska frizoner med stora fördelar för företag som vill investera i landet.
Arbetsvillkor i frizonerna och utvecklingsländerna
Eftersom dessa affärer sköts via frihandeln så finns inga tullar i vägen för vare sig producenter eller konsumenter. Utan samma lagar och skydd som finns i utvecklade länder kan företag operera i frizoner och utnyttja arbetskraften genom långa arbetsdagar, låga löner och ingen ledighet eller semester. Det är också möjligt att företag kan förbjuda arbetarna att gå med i fackföreningar. Kritiker säger att det är ofta dålig arbetsmiljö och nu har det växt upp ett nytt sorts slaveri som skadar både människor och miljön.
Kanske en konsekvens är att konsumenter betalar lägre priser för deras varor och man kan säger också att underutvecklade länder får chans att konkurrera med rika länder. Förespråkare pekar mot t.ex. Japan eller Syd Korea som började industrialiseras ganska nyligen med att producera billiga varor för en internationell marknad och sen utvecklades till en helt modern ekonomi. (9)
Konsekvenser av globaliseringen
Den politiska miljön i de mindre demokratiska länderna förbättras då påtryck från de demokratiska länderna tvingar dem till att tänka på människors rättigheter, som t.ex. Kina. Kina har blivit en stor ekonomisk makt de senaste åren. Vi har sett hur mycket ett fenomen som 11 september kan ha för effekt över hela världen. De flesta flygfirmor, till exempel, har skaffat ett gemensamt säkerhetssystem för att kämpa mot flygterrorism trots att USA var det land som utsatts för terroristattacker. Inom religion och kultur finns det också tydliga spår av globaliseringen. Vissa minoritetsspråk försvinner i och med att engelskan har blivit ett världsspråk. De stora religionerna tar över och går över gränserna. Alla kan dessutom snart äta på McDonalds-restauranger och det är möjligt att köpa samma varor överallt i många länder. Globaliseringen har även många olika negativa konsekvenser för miljön, några är ökad flygtrafik, icke förnyelsebara resurser (så som olja, energi), längre transportsträckor vid varor ger mer utsläpp. I och med mer konsumtion ökar också transporterna och det har negativa konsekvenser för miljön. Om alla människor i Kina skulle köpa bilar skulle det varken finnas plats eller luft kvar. (10)
Vad kan du göra för att bidra till en ökad rättvisa i världen?
Globaliseringen är människans verk. Den amerikanske prästen John Goodman reste till Malaysia och öppnade ett barnhem för handikappade gatubarn. Hela projektet finansieras av ett par multinationella företag. Goodman säger att vad han gör är karaktäristiskt för samtiden, globaliseringen knyter samman kontinenter, städer och människor, de multinationella företagen är broar för mänsklig verksamhet över gränserna.
De svenska tjejerna Annika Axelsson och Karin Stenmar ville skapa ett klädmärke med etiska och rättvisemärkta kläder. Först tänkte de importera garn från ekologiskt odlad bomull från Sri Lanka men hittade inte någon textilfabrik som uppfyllde deras krav på arbetsmiljö och arbetsrätt. De bestämde sig för att starta en egen textilfabrik med fem anställda. De döpte förtaget till Dem Collective och det har gått så bra för dem att tjejerna beslutade sig för att starta en till fabrik. De som arbetar där får dubbelt så hög lön än vad som är normalt på Sri Lanka och arbetsmiljön är uppfyller de hårda krav som företaget själv har bestämt. Annika och Karin säger att; ”inget kan göra allt men att alla kan göra något”. (11) Det här är två exempel på hur privatpersoner och små företag kan dra nytta av globaliseringen. Företag kan vinna på globaliseringen utan att utnyttja sin maktposition gällande både miljön och mänskliga rättigheter.
Genom vår konsumentmakt kan vi privatpersoner påverka mer än vi tror. Om en vara slutar vara efterfrågad minskar automatiskt produktionen av produkten. Genom att köpa ekologiska och rättvisemärkta varor så gynnas de företagen som satsar på en hållbar och etisk tillverkning. Ett exempel på konsumentmakt är när de klorblekta blöjorna försvann från marknaden. De var miljöfarliga och människor slutade köpa dem när detta uppmärksammades. Istället kom miljövänliga alternativ som konsumenterna föredrog.
Den ekonomiska globaliseringens utveckling
Vare sig man är för eller emot den pågående globaliseringen så är den oerhört svår att stoppa, och är i högsta grad en naturlig fas av den teknologiska konsumentutvecklingen. Det är naturligtvis svårt att förutse hur världen kommer utvecklas och utformas av globaliseringen, men det är tydligt att globaliseringen är här för att stanna.
Gruppslutsats
En sak som är säker är att globaliseringen är här för att stanna. I stället för att kämpa emot den måste vi arbeta med den och försöka göra spelreglerna så rättvisa som möjligt för alla människor och även för miljön. Denna är en svår uppgift eftersom globaliseringen kommit till på grund av att människan är som hon är. Det är viktigt att få de stora företagen att tänka till och inte utnyttja människor i en sämre position. Detta är dock inte bara företagens ansvar utan mycket av ansvaret ligger på den enskilda konsumenten och vilka val denne gör i sitt konsumerande. Många i den rika delen av världen tänker inte på varornas ursprung och under vilka förhållanden de tillverkats. I den rika delen av världen är överflödet av prylar oerhört stort och många är inte beredda att dela med sig till de sämre lottade i andra delar av världen. De rika länderna predikar både för och nackdelar med globaliseringen men lever vi som vi lär? Så länge allt fungerar i vår värld är vi nöjda och slår dövörat till.
Vi måste komma ihåg att globaliseringen inte har samma innebörd för alla människor på jorden. Vi i västvärlden är till exempel mycket beroende av it-tekniken medan många människor i u-länderna inte ens vet vad en dator är.
De flesta företags inställning och mål är att bli så stora som möjligt och maximera den ekonomiska vinsten. De transnationella företagen medför visserligen arbetstillfällen till u-länderna men till vilket pris? I och med de frizoner som vissa transnationella företag har upprättat i fattiga länder har en ny typ av slaveri uppkommit. Slavarna behöver inte längre flyttas till västvärlden, tillverkningen flyttas istället till u-länderna.
För 200 år sedan var det rikaste delen 4-5 gånger rikare än den fattigaste delen. Idag är de rika 400 gånger rikare än människor i fattiga länder. Hur ska det då bli om ytterligare 200 år om utvecklingen fortsätter i samma takt. Eftersom vi inte kan stoppa globaliseringen måste alla samarbeta för att styra den i rätt riktning och göra den till en positiv företeelse för alla människor.
Personliga reflektioner och slutsatser
-Globaliseringen har blivit något av ett modeord för oss i västvärlden, medan människorna i u-länder aldrig ens har hört ordet, och globaliseringen får skilda konsekvenser beroende på vart på jordklotet du lever. Vi i Sverige får inte glömma vår konsumentmakt. Jag som enskild konsument kan ifrågasätta och bojkotta produkter, och jag har själv makten att bestämma vilka företag jag vill stötta. Att göra detta arbete har gjort att jag fått ökad förståelse för globaliseringen och dess konsekvenser, och nu kan jag göra medvetna val. Jag tror att globaliseringens snabba utveckling kommer att fortsätta och därför är det viktigt att sträva efter att det blir bra för alla.
– Att göra det här arbetet om globalisering har gjort att jag lärt mig mycket om ämnet jag inte kände till tidigare. Ett exempel är hur viktigt och kraftfull konsumentmakten egentligen är. Vi i västvärlden har ett enormt ansvar inför att de fattigare och svagare länderna. På många håll utnyttjas människor i s.k. frizoner. Bara för att vi i västvärlden (transnationella företag) har den makten betyder inte det att det är okej att utnyttja den hur som helt. Jag tror att vi i västvärlden måste jobba för att globaliseringen blir något alla människor kan gynnas av istället för att utnyttjas av. Marknaden för lokalproducerade varor och fair-trade varor växer och jag tror att den i framtiden kommer bli viktigare och viktigare.
- Att försöka stoppa globaliseringens framgång är enligt mig lönlöst. Men jag tror det är viktigt att leda den på rätt väg! Visst, det är bra att folk sätts i arbete i fattiga länder. Men jag tror vi måste försöka få dessa människor in i bättre kollektivavtal så de slipper jobba 12 timmar om dagen för att leva på existensminimum. Jag tror även det kommer att bli vanligare i framtiden att man blir mer noggrann med var varan man köper kommer från. Att köpa varor som är rättvisemärkta tror jag kommer att bli viktigt för den vanliga svensken i framtiden. Likaså att köpa varor som är producerade i hemlandet, för att stödja den svenska ekonomin.
- "Konstitutionen om en hel världs ekonomi". Detta var den huvudsakligapunkten som USAs departement, WTO och multinationella företag debatterade om utan att den amerikanska regeringen visste någonting. I december 1997 ansåg den franska Minister Jack Lang att han absolut inte hade någon aning om ärendet. Framförallt hade han ingen idé om vem som var involverad i frågan. Denna process, kallad Globalisering, bör man ha vetskap om och inse dess verkliga betydelse: den ekonomiskavärldsmakten organiserar sig för att slippa de demokratiskaengagemangen. Med andra ord kan man anse att de globala fenomenen är en hake på de demokratiska makterna och kontrollerna. ”The characteristics of the globalization trend include theinternationalizing of production, the new international division oflabour, new migratory movements from south to north, the newcompetitive enviroment that accelerates these processes, and theinternationalizing of the state... making states into agencies of theglobalizing world" Robert Cox.
- Globalisering ska göra att: Det internationella samhället blir globalt, demokratin och kapitalismen blir mer universal, förekomma nya jobb och möjligheter, förekomma en global kultur, ojämlikheten i världen ökar.
Nyligen, och särskilt med utvecklingar i transport och kommunikation, har det blivit möjligt att företag kan köpa resurser omkring hela världen och även att flytta utomlands. Så här har uppkommit några enorma världsomspännande företag.
Exxon Mobil, just nu värlens största bolag, hade en ommsättning på $400 milljard i 2007. I jämförelse var Sveriges hela BNP i 2006 bara $384 miljard.
Rationella foretag engagerar sig med att maximera vinnst och att konkurrera i själva verket med varandra. Att operera på global omfattning kan översätta till bättre produkter och lägre priser for de som är tillräckligt lyckliga att kunna ha råd.
Emellertid har foretag inga ansvarigheter till samhället, bara till sina aktieägarna. Ett rattionellt företag betalar inte kostar utan att bli tvungen att göra det. Om ett företag producerar giftiga avfallsprodukter, och är tillåten, är det rationellt att dumpa avfallet i närmaste ån i stället för att betala för säkhert avfallshantering.
Många ekonomer har erkunnit det här problemet. De säger att det är regeringens uppgift att skapa regler och skatter som tillförsäkrar att dessa kostarna stanna kvar med riktiga ägaren.
Om företagen är nationella begränsad är regeringens uppgift ganska rättframt. Tyvärr kan företag som är stor och kraftfull undvika samhällsstrukturen med att flytta några eller alla operationer till billigare och tillmötesgående länder.
På positive sedan får utvecklingsländer ett chans att industrialisera. Kina är ett stort exempel i den sista 20 åren. Tillverkarar har skockat till Kina för att uttnyttja Kinas enorma arbetaretillhandahållande och villighet att tolerera höga föroreningnivår.
Dock på andra hand har några utvecklad länder (särskilt USA som är världens största föroreningsgivare) har blivit ovilliga att införa nya skatter och regler på företag genom att vara rädd för att de ska minska aktiviteter i landet eller helt flytta. Det finns några som säger att stora företag har för mycket kraft i samhället och att de förvrängar demokrati.
Tyvärr kan jag inte se en riktig lösning utan att flytta mer emot världregering. Länder liknar företag, de har en tendens att agere på egeninteresse och undvika globala problemer. I min egen livstid har EUs utveckling varit det meste hopfullt steg i den här riktningen.
Källförteckning
(1) Artikel från utbildningsradions hemsida
http://www.ur.se/Ung/Globalisering/Artiklar/Makt/
Text: Romin, Johan
Vi anser att utbildningsradion är en väldigt bra källa då det är ett statligt ägt bolag utan vare sig politiska eller kommersiella intressen.
(2) Globalization unmasked: Imperialism in the 21st Century
Förlag: Zed Books
Författare: Petras, James & Veltmeyer, Henry
(3) Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=183301&i_word=globalisering
Sveriges största kunskapsdatabas, alllmänt känd för att vara pålitlig och sanningsenlig
(4) Globalisering, hot eller möjlighet? 2006 S. 9
Förlag: Natur och Kultur, Författare: Hedengren, Uriel
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212474&i_word=internationalisering
(5) Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=260135&i_history=1
Globalisering, hot eller möjlighet? 2006 S. 36
Förlag: Natur och Kultur
Författare: Hedengren, Uriel
(6) Föreningen Attac, http://www.attac.se
Föreningen Attac arbetar för en mer rättvis globalisering och för att förbättra
Internationell Ekonomi – en värld i förändring Sid,.123.
Förlag: Liber AB
Författare: Cameron, Ekström & Holmvall, Uhlin
(7) (8) Artikel i Dagens Nyheter, Författare: Johannes Åhman
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=263904&previousRenderType=2
DN är en oberoende liberal svensk dagstidning.
Föreningen Attac, http://www.attac.com
FN
http://www.un.dk/Swedish/Briefing_papers/Globalisering/main.htm
(9) Utbildningsradion
http://www.ur.se/Ung/Globalisering/Artiklar/Frihandelsomraden/
(10)"Miljö och utveckling i en ny världsordning" red. ClaesOlsson /"Globaliserings-fällan”, Hans-Peter Martin ochSchumann) Utbildningsradion
http://www.ur.se/Ung/Globalisering/Startsida/
(11) Utbildningsradion
http://www.ur.se/Ung/Globalisering/Startsida/
Instuderingsfrågor till globaliseringen
1. Vad är ett transnationellt företag?
2. Finns det några risker med en maktförflyttning från stat till företag? Vilka?
3. Vad har organisationen Attac för åsikter kring globaliseringen?
4. Vad är en ekonomisk frizon?
5. Nämn en positiv och en negativ effekt av att företag flyttar sin produktion till U-länder.
6. Ge några exempel på faktorer som gör att globaliseringen växt så snabbt i modern tid.
7. Inom vilka områden ser vi globaliseringens konsekvenser?
8. Tror du globaliseringen kommer att öka eller minska klyftan mellan fattiga och rika människor? Argumentera för din sak!
9. Hur stark är konsumentmakten? Vad kan man göra som enskild konsument för att påverka?
10. Hur tror du att globaliseringen kommer att utvecklas och hur kommer den att se ut i framtiden.
Lycka till!
