multinationella och transnationella företag

multinationellt företag, internationell koncern med verksamhet (dotterbolag) i flera länder. Ofta avgränsas multinationella företag till sådana företag som bedriver produktionsverksamhet utanför hemlandet, men beroende på sammanhang har olika definitioner utvecklats. En är "Harvardkriteriet" som kräver tillverkning i minst sex länder utöver det land i vilket moderbolaget har sitt ursprung. I Sverige anses multinationellt företag uppstå så snart ett företag skaffar sig kontrollerande inflytande i ett annat genom investering över nationsgränserna (nyetablering eller förvärv av dotterbolag).
Framväxten av multinationella företag karakteriserar 1900-talets företagsutveckling och i Sverige har multinationella företag en stark position. Under 1980-talet skedde en stark ökning av de svenska företagens direktinvesteringar i utlandet. Under 1990-talet skedde ett trendbrott. Dels växte inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige kraftigt och kom för första gången att bli nästan lika omfattande som svenska direktinvesteringar i utlandet. Dels kom flera stora svenska multinationella företag att fusioneras med, eller köpas upp av, utländska företag. I samband därmed kom huvudkontoren att förläggas utanför Sverige och företagen formellt upphöra att vara svenska.[1]

Transnationell

Ibland användas begreppet Trannationalisering i stället för globalisering för att beskriva att politiska, ekonomiska och kulturella processer alltmer sker över nationsgränserna, utanför de enskilda staternas kontroll. Men framför allt tänker man nog på de transnationella företagens växande inflytande. Det företaget som finns över hela världen och har större ekonomisk makt än många stater. Transnationella företag till exempel Nestelle med sina 486 över hela världen, har inte den kopplingen utan de ekonomiska tillgången kan finnas någon annanstans än där huvudkontoret ligger. I en globalisering ekonomi är det rimligt arr förvänta sig många multinationella företag, utvecklas till transnationella.[2]


[1] www.ne.se : http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=260135&i_history=1
[2] Uriel Hedengren, Globalisering, hot eller möjlighet?,2006 S. 36